Internet är som namnet antyder ett nätverk mellan (inter) flera olika övriga fysiska och/eller digital nätverk. Wikipedia beskriver korrekt nog Internet som ”världens största datornätverk”.
Ett konstant växande nätverk
I visualiseringen ovan består varje punkt av en fysisk apparat som är kopplad till nätet och strecket till följande punkt motsvarar tiden som uppkopplingskontakten mellan de två apparaterna räcker att upptas. Även om visualiseringen ser vacker ut är den oundvikligt fullkomligt uråldrad, trots att den endast försöker porträttera omkring 30 % av den enkla (unilineära) trafiken på ett av de 4 lagren i trafiksystemet. Bilden är skapad år 2015 och sedan dess har mängden apparatur mångdubblats.
År 1995 var omkring 10 miljoner apparater kopplade till Internet. År 2000 var antalet 100 miljoner. År 2005 hade antalet ökat till 1 miljard och den sista unika IP-adressen enligt IPv4-systemet (som ju uppgår till omkring 4,3 miljarder) har beräknats att ha delats ut år 2020, då Latinamerikanska och Karibiska öarnas LACNIC (Latin American and Caribbean Network Information Centre) som har sitt säte i Urugay anmälde den 21 augusti 2020 att de delat ut sin sista IPv4 allokation.
Således har mängden apparater kopplade till Internet ökat över fyrahundrafallt från 1995 till år 2020.
Paketleveranser eller -resor
När information flyttas över Internet, sker det inte i form av hela filer, utan data spjälks upp i paket som sedan återförenas i mottagarens terminal. Det kunde liknas vid att ett pussel skickas per post en bit åt gången, som sedan då alla bitar anlänt, läggs av mottagaren föratt få se hela bilden. Paketen består så som allt digitalt material av binärkod, dvs. ettor och nollor. Paketen har också särskilda egenskaper och funktioner beroende på om de innehåller instruktioner över hur paketen skall handskas med eller om de innehåller det egentliga datat som avsändaren önskar skicka. Ett utskick består alltså (oftast) av ett flertal paket.
Ett paket brukar bestå av tre delar:
- Början – där det anges vem som skickar, till vem försändelsen är avsedd, vilket protokoll som används samt paketets nummer
- Själva innehållet (även kallat payload) som är paketets data
- Avslutningsdelen – som även används för att kontrollera ifall fel har uppstått
Med hjälp av den information som finns i paketet kan sedan de olika paketen kopplas samman korrekt då de mottagits.
Routern är datatrafikens logistikchef
Olika så kallade routers ansvarar för att skicka iväg paketen till rätta rutter så de kommer fram till rätt mottagare och helst också i rätt ordning. Alltid kan dock inte paketens rutter styras så smidigt. En ursprunglig rutt kan till exempel på grund av tillfälligt ökad trafik bli förstockad. Då söker routern en alternativ rutt för paketen. Routern arbetar fram nya rutter och skickar paketen enligt dessa på en millisekund, slutanvändaren märker således inte av förstockningarna när det gäller utskicket av enskilda paket.
Det finns olika typer av fördröjningar i sändandet av paket:
- Avståndsfördröjning syftar på förlängd tid på grund av långt avstånd mellan avsändare och mottagare
- Försändelsefördröjning betyder att trafiken begränsats, t.ex. om man tänker att ett rum har 100 personer, men bara 2 åt gången får gå ut genom dörren, blir försändelsefördröjningen den tid som det räcker för alla personer att avlägsna sig ur rummet
- Kalkyleringsfördröjning avser tiden som går för routern att se efter vart paketet skall skickas, dvs. en adress check och bestämmande av rutt för att skicka paketet
- Belastningsfördröjning som beror på att routerns kapacitet att handskas med paket överskrids på grund av överbelastning
Du kan se hur en router fungerar med att titta på videon nedan (på engelska). Efter att videon startat kan du klicka i nedre högra hörnet för att förstora skärmen.